måndagen den 6:e september 2010

Därför blev jag Sverigedemokrat

Under valrörelsen 2002 året efter jag har flyttat till Sverige, är det första jag bemärker att allt debatt om integration och invandrare är som bortblåst. Eller gömt undan i en oerhört värdelös kritik av Danmark för att man året innan hade vald en borgerlig regering, där tillsammans med Dansk Folkeparti tog tag i de utmaningar som den förra socialdemokratiska regeringen hade skapat med sin katastrofalt passiva och totalt ansvarslösa integrationspolitik. Jag bemärker dock att Folkpartiet Liberalerna skiljer sig ut från det politiska etablisamanget. Deras politik om bland annat språktestkrav i samband med ansökan om svensk medborgerskap tilltalade mig. Om inte jag minnes helt fel då pratade man även den gång om en form för medborgarkurs som också skulle vara ett krav för att kunna ansöka om svenskt medborgerskap. Denna kurs skulle undervisa i vilka rättigheter och skyldigheter man som invandra har i svenska samhället, samt ge en allmän bild om hur landet Sverige fungera. Att ställa basala krav om språk och vetten om vårt samhälle har jag som liberal svårt vid att se skulle vara rasistisk och främlingsfientligt. Tvärtom så visar det att man bryr sig om våra invandrare och önskar att ge dem den bästa start i det nya samhället, utan svenska språket och basal vetten om vårt samhälle är risken stor att man som invandra hamnar på socialbidrag och andra passiva lösningar i områden som i förväg är starkt plågat av utanförskap. Folkpartiet Liberalerna fick en rejäl framgång i valet 2002 på sin politik och på att man under valrörelsen stod upp för sin politik och avvisade den kritik som till stor del kom från Göran Perssons socialdemokratiska regering

Fram mot valet 2006 kaster Folkpartiet liberalerna grams i allt vad där hettar debatt om integration och invandrare, borta var kravet om språktest och annan form för snack om integration. Oavsett vem som försökte att lyfta debatten och oavsett på vilket sätt så var man rasistisk och främlingsfientlig. Det var här att jag började inse att frågan om integration och invandrare bekymra väljarna rejält för SD fick en störar framgång än vad opinionsmättningarna hade pekad på.

På trots av längre tids paus inom Folkpartiet på grund av mitt jobb som lastbilföra, blir jag under senhösten 2009 nominerad som kandidat i valet till Malmö kommunfullmäktige, jag är inte sen till att lyfta den utmaning och tackar ja till nomineringen. Efter en tids intern omröstning hamnar jag på plats nr. 32 på kommunfullmäktigelistan. Från valet 2006 och fram tills idag läser jag den ena artikel efter den andra i Sydsvenska Dagbladet som illustrera och avslöjar de sorgliga konsekvenser av den passiva och ansvarslösa integrationspolitik man föra i dagens Sverige. Jag försöker att lyfta fram detta redan under planering av min personvalskampanj, men blir stoppad av den lokala partisekretär Fredrik Sjögren. I ett telefonsamtal och i ett mail talar han om för mig vad väljarna får läsa på mitt personvalsmaterial och vad jag absolut inte får säga eller uttala mig om. Han uttryggar sig i ett tonfall som jag uppfattar som båda arrogant och nedlåtande.

Över sommarn får jag gång i en riktig bra dialog med en potentiell SD väljare på Sydsvenskans hemsida, som frågar mig om hur jag ser på ett eventuellt samarbeta med SD efter valet. Som liberal menar jag att debatt, dialog och förhandling är viktig med alla partier för att få det bästa fram i politiken. Så jag svara väljaren “jag personligt ser inget problem i att samarbeta med SD efter valet” det uppfångar journalist Kenan Habul från Sydsvenskan som ringar mig upp och frågar om jag kan ställa upp på en intervju. Det var startskottet till en rejäl omgång av den såkallade partipiskan, man kunna inte och ville inte se hur stor positiv respons jag egentligen fick. Man fokuserade bara på att jag var på gränsen av partiskadlig verksamhet. Under en samtal med ordförande för FP Malmö Allan Widman på partikansliet fick jag intrygg av att man lokalt från partiets sida håller min facebooksida och min blogg under observation. Man kommenterade bland annat ett inlägg där jag i en kanske väldig fyrkantig retorik kritiserade kommunalråd Ewa Bertz.

Dialogen med väljarna och en form av debatt med SD fortsättar på facebook, sydsvenskans kommentarfält och respektive bloggar.

Den 2010-08-20 får jag ett mail från partiet däri jag blev gjord uppmärksam på att man har förslagit uteslutande av mig som medlem på grund av det man såg som olämpliga aktiviteter på facebook. Facebook är satt ihop på det visset att vill man kommentera inlägg, debattera och föra dialog då måste man gå med i den grupp man nu vill i kontakt med.

Att jag gick med i facebookgruppen “Sverigedemokraterna i Riksdagen, Ja tack” hade inget att göra med att jag stöttad partiet aktivt såväl som passivt. Det hela handlade om dialog och debatt i en politisk obunden grupp.

I det mail jag fick ifrån styrelsen hade man bland annat skrivit “Att som medlem i Folkpartiet Liberalerna aktivt stödja ett annat partis valkampanj är, alldeles oavsett vilket parti det är fråga om, oförenligt med medlemskapet” Min fråga är då, är det inte oförenligt med medlemskap att vara med i “Sverigedemokraterna i Riksdagen, Nej tack”? Denna grupp styrs av Vänsterpartisten Zana Hussan. Jag menar, då stödjer man ju Vänsterpartiet om man går med i den här gruppen.

Folkpartiet Liberalerna är inte längre det parti jag gav mig in i 2002, de har rört sig mer mot mitten och vänsterkanten. Jag har fantastisk svårt vid att få ögon på de liberala idealen när man i vissa sammanhang måste ha en bestämt mening. En viktig bricka i den liberala ideologi är att man måste våga ta debatter och diskussioner med alla partier, något som jag menar är förutsättning för en liberal hållning till både politik och mitt eget politiska arbete.

Efter att ha närläst Sverigedemokraternas partiprogram och fört en kort dialog med SD:s företrädare då ser jag väldig många likheter med det parti i Danmark som jag alltid har röstat på och varit medlem i. Nämligen Venstre, ett borgerligt liberalt parti. En av få detaljer som skiljer är EU-politiken som hos Venstre är positiv. Den senaste finaskrise har vissad stora svagheter i hela EU-systemet och jag kommer absolut att trives med en EUskeptisk politik.

Därför blev jag Sverigedemokrat.


FP tvingas trycka nya valsedlar - Malmö - Sydsvenskan - Nyheter dygnet runt

0 kommentarer:

Skicka en kommentar